Hur många är varade
•
Andra världskriget 1945
Under januari-februari 1945 erövrades de polska och ungerska huvudstäderna av sovjetiska styrkor.
Våren 1945 blev, mer eller mindre, en kamp mellan Sovjetunionen och västmakterna att komma först till Berlin. Sovjetiska trupper nådde fram i mitten av april och de tyska styrkorna i huvudstaden kapitulerade den 2 maj. En knapp vecka senare var kriget i Europa slut, medan kriget mellan USA och Japan pågick i ytterligare några månader.
Vid krigsslutet låg en stor del av världen i ruiner. Omkring 50 miljoner människor hade dött till följd av kriget, varav Sovjetunionen hade lidit de enskilt största förlusterna. Omkring sex miljoner judar hade mördats. Den materiella och ekonomiska förstörelsen var enorm. En stor del av den europeiska industrin var sönderbombad och raserad. De ockuperade länderna hade sugits ut ekonomiskt av Tyskland. Miljontals människor hade blivit hemlösa och förlorat allt de ägde.
Den 4–12 februari 1945 träffades Storbritanniens premiärm
•
Senast uppdaterad: 2024-12-19
Konjunkturinstitutet bedömer att den svenska ekonomin fortsätter vara i en lågkonjunktur under helåret 2024 som sen fortgår även de kommande två åren.
För att avgöra var i konjunkturcykeln en ekonomi befinner sig brukar man titta på hur högt det så kallade resursutnyttjandet är. Konkret försöker man avgöra hur hög BNP skulle kunna vara utan att ekonomin för den sakens skull överhettar. Man kallar detta för potentiell BNP och den beräknas bland annat utifrån den demografiska utvecklingen, samt antaganden om hur produktiviteten och strukturella faktorer på arbetsmarknaden kommer att utvecklas.
Den potentiella BNP:n är ingen maximal nivå utan anger snarare ett jämviktsläge. Skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP kallas för BNP-gap. När detta är negativt befinner sig ekonomin i lågkonjunktur och när det är positivt är det högkonjunktur. När den faktiska BNP:n växer fortare än den potentiella säger man att ekonomin befinner sig i en konjunkturu
•
Från stenålder till nutid
I Skandinavien har människor bott och levt i nästan 15 000 år och varje generation har lämnat spår efter sig. I modern arkeologisk forskning delas mänsklighetens historia in i olika tidsperioder.
Mänsklighetens historia är lång. Arkeologens jobb är att studera och tolka de föremål, fragment och strukturer som finns kvar från det förflutna och sätta in dem i ett sammanhang. Arkeologen sysslar oftast med materiella lämningar från skriftlösa samhällen men arbetar även med material från områden där historiska källor finns.
Äldst är stenåldern (ca 13000–1700 f Kr), följd av bronsåldern (1700–500 f Kr) och yngst är järnåldern (500 f Kr–1050 e Kr). Det historiska skedet omfattar medeltiden (1050–1500 e Kr) och den period som ibland kallas för nyare tid (1500 e Kr–nutid).
Att det förhistoriska skedet delas in i sten-, brons- och järnålder antyder den materiella kulturens betydelse för hur vi betraktar vår värld och organiserar den. Genom att studera materiell k