Hur många hurra på

När du är på bröllop eller födelsedagsfest utbringas det oftast ”hurra”. Men vad betyder ”hurra” och ska det utbringas tre eller fyra ”hurra”?

Strid och kämpande
”Hurra” har med strid och kämpande att göra. ”Hurren” är ett tyskt ord från medeltiden som betyder ”röra sig snabbt” och i ålderdomlig svenska förekommer ordet ”hurr” i betydelsen ”flygande fläng”.

Tre eller fyra?
I Sverige utbringar vi ”hurra” fyra gånger. Det kommer från de gamla örlogsfartygens sed att med kanonskott avge lösen. På 1600-talet uppkom en överenskommelse mellan de olika länderna om hur många skott man skulle avfyra som en nationell igenkänningssignal. Vårt svensk-finska lösen var två kanonskott. Vid högtidliga tillfällen fördubblas Sverige-Finlands lösen till fyra. Danmark hade tre. Danskarna – och ofta skåningarna – hurrar alltjämt trefaldigt.

I dag är det valborgsmässoafton. Då är det dags att fira vårens ankomst med stora brasor, fyrverkerier, vårsånger och kanske en och annan parkfest. Men det är inte bara våren vi firar, utan även kung Carl XVI Gustafs födelsedag. Flaggorna hissas i kungens ära och han blir firad på borggården med ett fyrfaldigt leve: Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!

Det sistnämnda kanske kan tyckas självklart – vi firas väl alla med ett fyrfaldigt leve? Men riktigt så enkelt är det inte, vilket alla skåningar därute säkerligen vet.

Fyrfaldigt leve endast för kungligheter

Faktum är att förr i tiden var det bara kungen som fick firas med ett fyrfaldigt leve. Det grundar sig i den kungliga saluten, som är en kanonsalut med fyra skott. Den avfyrades bara vid särskilt högtidliga tillfällen. Den kallas också för dubbel svensk lösen, eftersom svensk lösen är en kanonsalut med två skott.

Det fyrfaldiga levet utökades allteftersom, så att den även gällde för p