Hur man gör växtrötter

Bästa tiden att byta jorden är tidigt på våren när ljuset återvänder och växterna börjar få energi att växa igen. Skulle du missa att plantera om dem då går det att göra det andra tider på året också. Om inte annat kan det vara praktiskt att ta ut alla växterna på våren eller sommaren och göra jobbet utomhus.

Ny jord – ny kruka

Det bästa är att utföra jordbytet när växternas viloperiod är över, normalt från månadsskiftet februari-mars och framåt. För långsamt växande arter räcker det kanske att byta jord vartannat eller var tredje år. Snabbt växande plantor behöver större kruka varje år eller till och med flera gånger på ett år. Det behövs en större kruka då den gamla är fylld av rötter. I stora krukor kan det vara besvärligt att byta jorden och då kan det vara ett bra alternativ att bara byta det översta jordlagret.

Vilken jord?

• Välj P-jord, vår allra finaste jord, för de flesta krukväxterna
• Välj Blomjord för de allra flesta krukväxter

  •

  Sticklingsföröka växter till trädgården - så gör du

  Att sticklingsföröka sina växter, det vill säga att norpa en bit av en frisk planta och se till att den får rötter, är en trend som startade för några år sedan. Att byta plantor eller köpa på olika internetsajter är fortfarande ett växande intresse. Från början var det framför allt krukväxter, särskilt pelargoner och udda sorter av monstera som var populära, både att sälja och föröka. Men nu börjar det här intresset spilla över även på trädgårdsväxterna.

  Egentligen är det inte så konstigt för billigare sätt att få en lummig fönsterbräda och en praktfull trädgård finns nog inte. Det som krävs är egentligen bara krukor och lite jord, i vissa fall även en vas eftersom d

  •

  Genmodifiering av växter - hur gör man?

  
  På Gentekniknämndens sida beskrivs utförligt hur momenten nedan går till.

  1. Den önskade genen tas fram
     DNA från en växt som innehåller den önskade genen tas fram och renas. (Se hur det går till med DNA från kindceller i en interaktiv övning.)
  2. Genen klipps ut
     Genen klipps ut från växt-DNA-molekylen med restriktionsenzym. (Hur restriktionsenzym fungerar visas i detta videoklipp.)
  3. Växtgener sätts in i bakterier
     Plasmider fungerar som hjälpmedel för att flytta in gener i bakterier. En plasmid är en liten ringformad DNA-molekyl. Plasmiderna öppnas med samma restriktionsenzym som använts för att klippa ut genen från växt-DNA (violett färg).

  Både växt-DNA och plasmiderna har nu enkelsträngade ändar på molekylerna som är komplementära och därför passar ihop.

  Plasmiden och växtgenen fogas samman med enzymet ligas till en ring. Processen där plasmiderna binder till växtgenen fungerar inte alltid, vissa plasmider komme