Hur många skorstenar hade
•
Skorsten
En skorsten är en anordning för att leda bort rökgaser som bildas vid förbränning av ett bränsle t.ex. i spisar, ugnar och förbränningsanläggningar som producerar fjärrvärme och elektricitet (kraftverk). Skorstenens uppgift är att sprida ut rökgaserna i atmosfären samt att dra förbränningsluft till eldstaden genom den s.k."skorstenseffekten" som bygger på självdrag. För att säkra ventilation och tillförsel av förbränningsluft utrustas många skorstenar med fläktar. Industriskorstenar kan vara mycket höga, upp till 400 meter.[1]
Material
[redigera | redigera wikitext]Förr byggdes industriskorstenar oftast av tegel, sedan av stål och numera ofta av armerad betong. I äldre flerfamiljshus och villor är det fortfarande vanligt med murade tegelskorstenar. Idag finns på de flesta håll fjärrvärme, vilket gör att inga rökgaser behöver hanteras. Samma förhållande gäller hus som värms med berg- eller solvärme. Nybyggda flerfamiljshus och villor har därför ofta enbart
•
Skorstenar
Husets skorsten har inte bara en praktisk funktion – den är också en betydelsefull del av arkitekturen. Som ett utropstecken avslutar den huset, därför är det inte likgiltigt hur den är utformad.
Under de senaste tvåhundra åren har skorstenen på våra boningshus utvecklats från att vara lång och smal till att bli kort och tjock. Den har också flyttat upp från takfoten till taknocken. Den har varit vitkalkad, svarttjärad och plåtbeslagen.
Skorstenens form och placering
Skorstenen är en relativt sen uppfinning. Det finns belägg för att murade skorstenar har funnits i Sverige före 1000-talet, men de började bli vanliga först på 1500-talet. Innan skorstenen blev en allmän syn på taket leddes röken ut genom ett rökhål i taket. Rökstugorna utvecklades och fanns kvar i Skåne långt in på 1700-talet, de har beskrivits av bland andra Carl von Linné. Sedan rökhålet övergivits i bostäderna levde det kvar i anspråkslösa byggnader som exempelvis i skogskojor.
Äldre skorstensstocka
•
Titanic, Olympic och Britannic: Tre osaliga systrar
Titanic. Namnet har med tiden blivit legendariskt och skapar omedelbara associationer hos den som hör det. Störst. Unik. Oöverträffad i lyx. Och framför allt – tragisk.
Synd bara att inget av det här är sant – utom tragisk, såklart. Titanic var unik lika lite som hon var osänkbar.
Här måste kanske påpekas att ingen påstod att Titanic var osänkbar, ens då det begav sig. “Så gott som osänkbar” löd reklamfrasen. Det är en liten men viktig skillnad där.
Men poängen här är att Titanic inte var ensam. Titanic var ett av tre systerfartyg, och hon var varken först eller störst av dem. Olympic och Britannic hette hennes systrar. De beställdes av det brittiska rederiet White Star Line för den prestigefyllda transatlantiska rutten.
I veckans Kvanthopp ska vi låta systrarna träda fram i rampljuset – Olympic och Britannic. Eller snarare ska vi se på den så kallade Olympic-classen som helhet. För också de två mindre kända systrarna har sina