Hur många nukes tar
•
Kärnvapen
Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor. Detta skiljer dem från konventionella vapen, vars sprängladdningar får sin energi från kemiska processer.
Kärnvapen finns i varianter från de minsta med sprängkraft som inte är mycket större än de största konventionella bomberna, till enormt kraftfulla konstruktioner som kan utplåna allt inom en radie på flera kilometer. Kärnvapen transporteras vanligen till målet med bombplan eller ballistiska robotar, men även artilleripjäser, kryssningsrobotar och minor med kärnladdningar finns. Många kärnvapen har provsprängts men endast två har använts i en väpnad konflikt: Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki (Little Boy och Fat Man) sprängdes mot slutet av andra världskriget i augusti 1945 på order av USA:s president Harry S. Truman. Den som använder kärnvapen i en väpnad konflikt bedriver kärnvapenkrig.
Olika namn
[redi•
Så kraftig är en atombomb
I augusti 1945 släppte USA två atombomber över Japan. Det är enda gången atombomber har använts i krig. "Little boy" och "Fat man" var på 15 respektive 21 kiloton och dödade tillsammans ungefär 120 000 människor. Dagens atombomber kan vara betydligt större.
Här kan du själv se hur kraftiga ländernas kärnvapen är – och vad som skulle hända om en atombomb exploderade där du bor.
Den data som används i simulatorn är hämtade från amerikanska historikern Alex Wellesteins applikation Nukemap. Wellerstein bygger sina beräkningar bygger på en moderniserad variant av räknesnurran "Nuclear bomb effects computer" från 1960-talet.
Informationen om ländernas olika kärnvapen är hämtade ur rapporten SIPRI World nuclear forces 2019.
Källor: United states nuclear regulatory comission, Alex Wellestein (nuclearsecrecy.com), atomicarchive.com, SIPRI World nuclear forces 2020, outrider.org
Här kan du se mer från SVT Datajournalistik
Mar
•
Hur skulle en rysk kärnvapenattack kunna se ut? Militära analytiker ser flera möjliga scenarier men hur Ryssland agerar är ”väldigt svårt att förutsäga”
Sedan kalla krigets slut har frågan om kärnvapen diskuterats allt mindre i den allmänna debatten. I flera årtionden ansågs kärnvapen inte längre utgöra samma existentiella hot som under kalla kriget, även om det funnits återkommande orosmoln kring såväl Nordkoreas kärnvapenarsenal som Irans kärnvapenprogram.
Men det är först nu, i samband med kriget i Ukraina, som kärnvapenfrågan blivit aktuell för den stora allmänheten i framför allt Europa och USA igen.
Plötsligt är det många som undrar hur stor risken är för en eventuell kärnvapenattack i närmiljön och även för ett fullskaligt kärnvapenkrig.
Olika slags kärnvapen
Det finns olika slags kärnvapen, men de kategoriseras generellt i två övergripande grupper: strategiska och icke-strategiska (taktiska) kärnvapen.
– Väldigt förenklat kan man säga att strategiska kärnvapen är vapen