Hur många hertigdömen


  • Hertiginna av östergötland
  • Vad är en hertig
  • Hertig av ångermanland
  • hur många hertigdömen
  • Sveriges hertigdömen

    I Sverige har hertigdömen tilldelats i huvudsak icke‐regerande medlemmar av kungahuset under tre perioder: folkungatiden, närmast som en utveckling av den äldre jarlatiteln, vasatid, då manliga medlemmar av kungafamiljen tilldelades hertigdömen med betydande rätt till självstyre, samt sedan 1772, då medlemmar av kungahuset berättigade till att ärva kronan fått sig tilldelade honorära hertigdömen vid födseln.

    Från mitten av 1500‐talet angavs ett antal av de svenska landskapen i ceremoniella sammanhang som hertigdömen, medan övriga landskap hade rangen av grevskap.[1] Enligt ett beslut av K. Maj:t på 1880‐talet kan alla[2] de svenska landskapsvapnen krönas med hertigkrona.[3]

    Folkungatiden

    [redigera | redigera wikitext]

    Under Bjälboätten, då utländskt inflytande började visa sig i många avseenden, omtalas hertigdömen för första gången i Sveriges historia. Av ett påvebrev från 1255 känner man att Birger jarl (död 1266) redan då förberedde en delni

    Karl IX

    Karl IX (1550-1611) var den yngste sonen till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud. Han är känd som hertig Karl innan han blev kung 1604.

    Tillsammans med brodern hertig Johan gjorde hertig Karl år 1568 uppror mot kung Erik XIV, den äldsta brodern i familjen. Efter detta satte sig Johan på tronen (med kunganamnet Johan III).

    Men det dröjde inte länge förrän hertig Karl, som var strikt protestant, kom i konflikt med Johan III som å andra sidan hade gift sig med en polsk prinsessa och sympatiserade med katolicismen.

    När sedan Johan III dog år 1592 efterträddes han av sin katolska son Sigismund som då också var kung i Polen. Maktskiftet trappade upp familjekonflikten och hertig Karl blev nu ledaren i en nationell samling mot "den polska" kung Sigismund. Mellan åren 1598-1600 utkämpades ett blodigt inbördeskrig mellan å ena sidan hertig Karl, som stred mot kung Sigismunds polska och svenska anhängare. Kriget slutade med att hertig Karl petade bort Sigismund från den s

    Lista över Sveriges hertigar och hertiginnor

    Lista över Sveriges hertigar och hertiginnor redogör för svenskar som innehaft titelnhertig eller hertiginna inom Sveriges område, även om titeln sedan 1772 endast varit en hederstitel. Se även artiklarna hertig, hertiginna och Sveriges hertigdömen.

    Tidigare svenska hertigdömen

    [redigera | redigera wikitext]

    Sveriges hertig och hertiginna

    [redigera | redigera wikitext]

    Användningen av hertigtiteln i Sverige är inte känd förrän 1266. Enligt 1700-talsprästen Magnus Boræn var redan Sune Sik (Sverkersson) hertig av Östergötland vilket Adolf Schück vill tolka som att denne var en sådan territoriell jarl som då mer generellt jämställdes med den latinska titeln dux. JarlenBirger Magnusson använde på latin titeln Dux Sweorum vilket enligt Jan Svanberg i utlandet uppfattades som att Birger och hans båda hustrur Ingeborg och Matilda var hertig och hertiginnor av Sverige. Birgers hertigkrona var utformad som de som bars av eur