Hur länge betar en
•
Hur många timmar per dygn äter en häst?
Sv: Hur många timmar per dygn äter en häst?
Tid per dygn
Hästar betar 60 - 75 % av dygnet, det vill säga 14 - 18 timmar per dygn. De betar ungefär lika länge när det finns gott om bete (sommar), som när det finns lite eller näringsfattigt (vinter) .
Fördelning över dygnet
Hästar betar under dygnets alla timmar. Betandet är uppdelat i "mål" vars mönster är ganska konstant oberoende av årstid och väder. De längsta "målen" är i regel efter gryningen och före skymningen, utom under högsommaren, när hästarna besväras av bitande insekter, då målen under dagtid blir kortare och hästarna betar mer på natten än på dagen. Längden på målen varierar från mindre än en timme till åtskilliga timmar. I en omfattande studie av Camarguehästar var målen i genomsnitt 60 minuter långa i juni månad och under resten av året 70 - 100 minuter.
Även uppehållen mellan målen varierar. I samma studie var dessa i genomsnitt 45 minuter och
•
Bete till får och lamm
Naturbetesmarker
En tidig betessläppning med relativt hårt betestryck under vår och försommar är viktig för att djuren ska hinna med växternas snabba tillväxt under denna period. I ett förvuxet bete sjunker näringsinnehållet, fiberhalten ökar och det blir mindre smakligt. Om bete håller på att ”växa ifrån djuren” är det en fördel om du kan skörda eller putsa de delar av dina naturbeten där det är möjligt. Näringsinnehållet i naturbetesmark varierat mycket beroende på artsammansättning och hur väl det betas under säsongen.
Högst näringsvärde har ängsgröe, ängskavel, rödven och ängshavre medan fårsvingel och tuvtåtel har lägst näringsvärde. Energihalterna i blad (vegetativt stadium) varierar mellan 9,4 till 11,5 MJ och råpr
•
Hur skall vi handskas med våra beten för att hålla parasittrycket så lågt som möjligt?
Hästen som art är ett stäppdjur som historiskt strövade i flockar över stora områden. De parasitägg som följde med träcken ställde oftast inte till några stora problem eftersom flocken hade rört sig till nya betesområden när parasitäggen hade utvecklats och blivit infektionsdugliga. Detta fenomen kan vara en bidragande orsak till att maskarna producerar så stora mängder ägg. En spolmaskhona kan producera över en miljon ägg under sin livstid. När vi nu inte längre har strövande hästar utan de lever sina liv i en inhägnad leder denna höga äggproduktion till problem.
Alltför få hästägare har idag möjlighet att låta sina hästar beta över verkligt stora ytor. Inte sällan trängs ett större antal hästar i olika åldrar på förhållandevis små ytor. Ibland har man inte möjlighet att ha olika sommar- och vinterhagar. Ibland kanske det kommer gästande hästar, med okänd parasitstatus. Betet kan vara slitet oc