Hur får människan kunskap
•
Lär dig filosofi: Hur kan du vara säker på att du vet något?
Varför är det okej att ledare har makt i samhället? Hur kan jag vara säker på att jag vet det jag vet? Behövs staten för att skydda privatägandet? Filosofin på 1600-talet utmanar oss fortfarande.
Ja, hur kan du veta att du vet något om världen? Kanske allting är en illusion, ett sken? Den här frågan fascinerar fortfarande människor, vi träffar på den i olika filmer till exempel.
I The Matrix med Keanu Reeves i huvudrollen utgår man från en uppdelning av människor som lever i ett drömskt tillstånd och dem som är medvetna, ser världen så som den är.
Vad är verklighet, det är frågan helt enkelt och den frågan har fått en ny aktualitet i och med att datorer, den virtuella verkligheten och mediernas utveckling. Om man ser tillbaka på filosofins och vetenskapens historia märker man att en del av frågorna vi ställer idag ser rätt likadana ut som igår.
Hjärnan som dator
Idag tänker man ofta på kroppen, inte minst på hjärna
•
Kunskap
Kunskapsuttrycken speglar ett kunnande med tyngdpunkt mot någon av kunskapsformerna fakta, förståelse och färdigheter som anges i läroplanen för de frivilliga skolformerna eller mot det breda kunskapsbegreppet förmåga som också finns i läroplanen. Förmåga innefattar läroplanens alla fyra kunskapsformer (fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet).
12”Kunskaper om” beskriver faktakunskaper och förståelse. Faktakunskap är mer en kvantitativ dimension, inriktad på information, regler, system och annan mätbar kunskap. Faktakunskap svarar på frågan ”vad” eleven visar av detta i sina prestationer.
”Förståelse av” är mer en kvalitativ dimension som i första hand är knutet till tänkandet, med inslag av känslor. Eleven kan utföra och handla. Dessa kunskaper visar el
•
Kunskap
Kunskap eller lärdom är inlärd teoretisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer, exempelvis faktauppgifter om skeenden och sakförhållanden, tillvägagångssätt, regler, samband, begreppsdefinitioner, innovationer, orsaksförhållanden, förklaringsmodeller och prediktionsmodeller. En person kan förvärva kunskap genom att memorera och internalisera information som andra har kommunicerat, exempelvis genom studier. En person kan också själv utveckla ny kunskap genom att dra slutsatser ur praktiska erfarenheter och upptäckter, genom att syntetisera (kombinera) annan förvärvad kunskap eller genom systematisk forskning med hjälp av vetenskapliga metoder. Kunskap kontrasteras ibland mot praktiska färdigheter. Vetande är ett näraliggande koncept, som ofta kontrasteras mot tro. Ur ett generellt perspektiv är kunskap medvetenhet om verklighet, exempelvis "Jag existerar", "Jag vet att 1+1=2" eller "Jag vet hur man lagar pyttipanna".
Inom den filosofiska dis