Hur högt är kinesiskt
•
I april meddelade FN hur Indien med 1,425 miljarder invånare just passerat Kina som världens folkrikaste land. Detta följer på att Kinas invånare i fjol blev en knapp miljon färre, efter sin första befolkningsminskning sedan svältkatastrofen 1961.
Men långt viktigare än själva antalet är hur befolkningens sammansättning förändras. Kinas arbetskraft började minska redan 2012; den nationella folkräkningen som sker varje årtionde visade att andelen kineser i arbetsför ålder år 2020 var 63,3 procent jämfört med drygt 70 procent 2010.
Kina förlorar nu upp till tio miljoner arbetare om året – och får ett tillskott på ungefär lika många pensionärer. Enligt Zhang Jun, forskare vid universitetet Fudan i Shanghai, kommer antalet kineser äldre än 60 år att mer än fördubblas till 500 miljoner år 2050.
Orosmolnen har hopat sig fort. Så sent som 2017 bedömde kinesiska myndigheter antalet födslar de kommande åren på mellan 17 och 19 miljoner, samt att landets befolkning skulle börja minska fö
•
Kina
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Beijing |
| Etniska grupper: | Den kinesiska regeringen erkänner officiellt 56 etniska grupper. Hankineser 91,6 %, zhuang 1,3 %, Andra 7,1 % (2010) |
| Språk: | Mandarin, kantonesiska, wu, minbei, xiang, gan, hakkadialekter och andra mindre minioritetsspråk |
| Religion: | Officiellt ateistiskt. Buddhist 18.2%, Kristna 5.1%, Muslimer 1.8%, Folkreligioner 21.9%, Hinduer < .1%, Judar < .1%, Andra 0.7%, Oidentifierade 52.2% (2010) |
| Befolkningsantal: | 1,445,918,163 (September, 2021) |
| Area: | 9 596 960 kvadratkilometer |
| Valuta: | Yuan |
| Bruttonationalinkomst per invånare: | 21 476 PPP$ |
| Nationaldag: | 1 oktober |
Geografi
Kinas storlek, samt regionala skillnader i förhållande till höjd och avstånd till havet, skapar stora variationer i landets klimat och natur. Den västliga delen av landet består i huvudsak av fjäll och torra områden, medan landet mot öst är täckt av fruktbara slätter. Monsunvindarna har stor påverkan
•
Kinesiska kalendern
Den kinesiska kalendern är en lunisolarkalender som utvecklats från en månkalender, där element från en solkalender arbetats in. Den fick sin nuvarande utformning under Handynastin (206 f.Kr. - 220 e.Kr.), men en del inslag i den är betydligt äldre, i varje fall från Shangdynastin (1766 f.Kr. – 1122 f.Kr.). Kalendern betraktades som ett uttryck för kejsarmakten och avskaffades som officiell kalender 1929, efter några misslyckade tidigare försök. Den ersattes då av den västerländska gregorianska kalendern. Dock räknade man 1911 (året för Xinhairevolutionen då kejsardömet störtades) som år noll; i denna form gäller den gregorianska kalendern fortfarande på Taiwan medan man i Folkrepubliken Kina använder den i dess internationellt vanliga form.
Den kinesiska kalendern, eller varianter av den, har även använts i Korea, Vietnam och Japan. I alla dessa länder har den under andra halvan av 1800-talet eller första halvan av 1900-talet ersatts av den gregorianska.