Hur lever en häger
•
GRÅHÄGER
Rördrommen är en stor och satt fågel som adult mäter 69–81 centimeter och har ett vingspann på 100–130 centimeter och är bara något mindre än gråhägern. Könen är lika men hanen är större. I flykten påminner den snarast om en rovfågel eller uggla med sina breda vingar. Dock ser den framtung ut och fötterna spretar ut bakom.
Rördrommen har ett karakteristiskt dovt tutande läte som påminner om det ljud som uppstår när man blåser över mynningen på en tomflaska. Lätet är starkt och kan höras på långt avstånd, ibland mer än fem kilometer.
Fågeln är spridd över de tempererade delarna av Europa, Asien och Afrika, och är vanligare i östra Europa och Asien. Den nordligt häckande populationen är flyttfåglar som i september-november flyttar till sydligare delar av Europa. Dock är den härdig och vissa individer drar sig bara undan isen och kan övervintra i exempelvis de södra delarna av Sverige. Den sydligare delen av populationen är stannfåglar.
Rördrommen delas ofta upp i två un
•
Hägrar
Hägrar (Ardeidae) är en fågelfamilj inom ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes). Familjen består av ett 70-tal arter som förekommer på alla kontinenter utom Antarktis.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Hägrar finns över nästan hela jorden utom på de arktiska och antarktiska områdena. De är dock vanligast i tropiska områden.
Utseende och anatomi
[redigera | redigera wikitext]De flesta hägrar har en lång kägelformig, stark och rak näbb, som ser hoptryckt ut från sidorna. Hos några arter är näbben bred och välvd, med nedböjd spets. Näsborrarna är små, och huvudets sidor mellan ögonen och näbben är nakna. Benen är långa eller ganska långa. Hägrar har långa tår, varav den bakre fäst i samma plan som framtårna. Alla tårna har spetsiga klor. Den mellersta tåns klo är tandad som en kam på insidan. Vingarna är breda och ganska långa. Stjärten är kort och avrundad och består av 10–12 pennor. Fjäderdräkten är rik och mjuk, och längre på nacken, skuldrorna och fra
•
Gråhäger (Ardea cinerea)
Många gånger säger man bara häger i vardagligt tal, men eftersom det under 2010-talet har etablerats ytterligare en bofast hägerart i vårt land (ägretthäger) och en till kan vara på väg (silkeshäger) är det numera säkrast att använda hela artnamnet: gråhäger.
Gråhägern bor gärna i kolonier som kan omfatta mer än 20 bon, placerade högt upp i träden. Därifrån gör fåglarna utflykter som kan vara flera mil långa för att söka föda – inte minst fisk, som fåglarna smyger sig på, vadande i vattenbrynet. Men också sorkar och möss ingår i födan, och därför kan man ibland se hägrar vanka omkring på åkrar och fält, särskilt under sensommaren när de unga hägrarna ger sig av från kolonierna och sprider sig i olika riktningar. Senare flyttar hägrarna söderut, några kan övervintra vid öppet vatten i vårt land, andra ger sig av ända ner till Nordafrika.
Hägern är en av våra största fåglar, dess längd är cirka 100 cm och i flykten, då fågeln d