Hur förekommer en blixt
•
Blixtar och åska
Det är visst åskväder! Men vad är det som orsakar blixtarna och mullrandet efteråt? För att förstå det behöver vi först veta några saker om de där små byggstenarna som all materia byggs upp av – atomer – och deras laddning. Atomer består av protoner, elektroner och neutroner. Protoner är positivt laddade.
Elektroner är negativt laddade. Och neutroner är oladdade. Vanligtvis har en atom samma antal protoner som elektroner, så laddningarna tar ut varandra. Men ibland hoppar elektroner från en atom till en annan. En atom som förlorar elektroner blir positivt laddad.
Och en atom som får extra elektroner blir negativt laddad. Vad har det att göra med åska och blixtar? Vi kommer till det! Först tar vi en titt på hur laddade atomer beter sig. Om du går på en lurvig matta och därefter tar i ett dörrhandtag, så kan du få en stöt!
Det beror på att du dragit till dig elektroner från mattan. Negativa laddningar stöter bort andra negativa laddningar, och attraher
•
Åska – en krock mellan varm och kall luft
Med sommaren brukar också åskan komma. Men vad är åska? Varför är blixtar formade i sicksack? Och var ska man absolut inte befinna sig när det åskar?
Vernon Cooray är professor vid institutionen för elektricitetslära, Uppsala universitet, och svarar på våra frågor om åska.
Varför åskar det?
– Åska uppstår när varm, fuktig luft stiger från mark till himlen och bildar moln där den varma luften träffar på kall luft. Då bildas positiva och negativa laddningar i molnet. Spänningsskillnader mellan mark och moln, eller mellan molnets olika delar, skapar urladdningar i form av åska och blixt. Normalt sker en eller flera förurladdningar i riktning från moln till mark. När blixtarna närmar sig marken kan mötande urladdningar från till exempel träd och hus uppstå,
•
Så funkar en blixt
I ett åskmoln uppstår elektriska laddningar. De negativa laddningarna samlas i molnets nedre del och de positiva i den övre delen.
Till slut blir spänningen mellan marken och molnet, eller mellan de olika delarna av molnet, så stor att något behöver hända för att jämna ut spänningsskillnaderna. Då bildas en elektrisk urladdning. När urladdningen sker blir luften så kraftigt upphettad att den blir självlysande. Det är det som vi ser som en blixt.
Blixten går genom en så kallad blixtkanal som byggs upp i luften. Den är inte bredare än en penna men kan vara mellan 5 och 10 kilometer lång. Själva urladdningen genom blixtkanalen sker med en hastighet av 30 000 km/s.
En blixt är våldsamt het, under några miljondels sekunder är den faktiskt hetare än solens yta. Det kan förklara varför hus och träd kan börja brinna när blixten slår ner.
- Strömstyrka: 5000-100 000 Ampere, i snitt 20 000 Ampere
- Tiden för huvudurladdningen: 0.0001 sekund
- Antal urladdningar i samma