Hur myrorna försvarar


  • Hur länge lever en myra
  • Vad äter en myra
  • Vad äter myror
  • hur myrorna försvarar
  • I myrstacken har alla en uppgift

    Då snön har smultit och solen lyser på myrstackarna börjar myrorna vakna och röra på sig inne i stackarna. Solvärmen lockar dem snart ut i vårluften. Då ser man ofta myror som sitter i klumpar på stacken eller rör sig lite stelt framåt. De har just vaknat ur vinterdvalan.

    Stackmyrorna bildar samhällen där det finns tre olika slags individer: hannar, honor (drottningar) och arbetare. Myrorna bor i stackar som de bygger av barr, småkvistar och barkbitar. Längst bak har myran en giftblåsa som innehåller myrsyra. När myran skall fånga ett byte hugger den med sina kraftiga käkar och sprutar samtidigt in myrsyra i offret. Larverna i stacken äter främst smådjur som arbetsmyrorna har släpar dit.

    Om våren är varm är de första myrorna i full gång redan i mars. I norra Finland kan det dröja till maj innan stackmyrorna kommer fram. Myrstackarna ligger ofta på södra sidan av en trädstam eller en gammal stubbe, så att ingenting skuggar stacken.

    Myrstacken st

    Myror

    Den här artikeln handlar om insektsfamiljen myror. För andra betydelser, se Myra (olika betydelser).

    Myror (Formicidae) är en familj av gaddsteklar med små eusocialainsekter. Tillsammans med getingar, bin, parasitsteklar och växtsteklar bildar de ordningen Hymenoptera. Familjen är mycket mångskiftande och består av upp till 22 000 arter, varav över 14 000 arter är kända[1], där absoluta merparten lever i tropikerna. De lever i välorganiserade kolonier som kan omfatta flera miljoner, ibland miljarder[2], individer. Individerna delas in i de subfertila eller sterila honorna som utgör "arbetare", "soldater" etcetera, fertila hanar som utgör "drönare" och fertila honor som utgör "drottningar".

    Myror återfinns över nästan hela världen, och har tillsammans beräknats utgöra i genomsnitt 15-20 % av den totala biomassan av landlevande djur (i tropiska regioner mer än 25 %).[3] Uppskattningen av antalet individer varierar, men

    Här är myran som skyddar sin koloni genom att explodera

    Uppe bland trädkronorna i Sydöstra Asiens regnskogar bor myror som är kända för sitt unika försvarsbeteende – de exploderar.

    Men även om dessa exploderande myror har varit kända länge, har forskare inte gett sig på att reda ut hur många arter som har detta beteende och ifall de borde räknas som ett eget släkte.

    Nu har ett internationellt forskarteam tagit sig an detta och kategoriserat femton arter av exploderande myror. Dessutom har de på köpet hittat en potentiellt helt ny art som har fått det passande namnet Colobopsis explodens.

    Explosivt mottagande

    Mattias Forshage, entomolog vid Naturhistoriska riksmuseet, har läst studien och tycker att den nya artbeskrivningen är oklanderlig – troligen rör det sig om en helt ny myrart, förklarar han i ett mejl.

    ”Det är kul att se att de bisarra, exploderande myrorna nu alltså är i fokus,” skriver han. 

    När dessa C. explodens-myror känner sig hotade får de så kraftiga muskelspas