Hur kretsar månen runt
•
Astronomi för nybörjare
Planeterna i vårt solsystem
Det är inte lätt att förstå de enorma avstånd som det är i rymden men man kan i alla fall få en liten föreställning om vilka planeter som ligger "nära" respektive långt ifrån varandra.
Vi lägger ut ett 100 meters rep på lämplig plats, gärna med ena änden i solen och andra i skuggan. I soländen lägger vi en skylt med solen. Låt sedan eleverna placera ut planeterna (skyltar) på rätt avstånd från solen. Till sin hjälp har de en avståndstabell (se nedan) och 1 meters- samt 10 meters-markeringar på repet. Detta är en förenkling eftersom planeterna ej ligger på rak linje i rymden.
Det är heller inte lätt att förstå hur stora de olika planeterna är men om vi utgår från att jorden är stor som en mini-bandyboll kan vi få en liten aning om planeternas inbördes storleksförhållanden.
Plocka fram bollar av olika slag som i förhållande till varandra visar planeternas storlek. Vilken boll representerar vilken planet? Lägg ut bollar
•
Månen
| Månen | |
| Beteckningar | |
|---|---|
| Alternativnamn | Luna |
| Omloppsbana | |
| Apoapsis | 405 696 km 0,0027 AE |
| Periapsis | 363 104 km 0,0024 AE |
| Banmedelradie | 384 400 km 0,00255 AE |
| Excentricitet | 0,0554 |
| Siderisk omloppstid | 27,32166155 dygn |
| Synodisk omloppstid | 29,53 dygn [1] |
| Medelomloppshastighet | 0,968–1,082 km/s Medelvärde: 1,022 km/s |
| Inklination | 18,30°–28,60° mot jordens ekvatorsplan 5,145° mot ekliptikan[1] |
| Måne till | Jorden |
| Fysikaliska data | |
| Avplattning | 0,0012 [1] |
| Medelradie | 1 737,4 km [1] |
| Ekvatorradie | 1 738,1 km [1] |
| Polradie | 1 736,0 km [1] |
| Area | 3,793 × 107 km² |
| Volym | 2,1968 × 1010 km³[1] |
| Massa | 0,07346 × 1024 kg (1,23 % av jordens massa)[1] |
| Medeldensitet | 3 344 kg/m³[1] |
| Ytgravitation (ekvatorn) | 1,62 m/s²[1] |
| Flykthastighet | 2,38 km/s |
| Axellutning | 1,5424° |
| Albedo | 0,12 |
| Yttemperatur | Min: 40 K (–233 °C) Medel: 250 K (–23 °C) Max: 396 K (123 °C) |
| • När går månen upp?Månen rör sig cirka 13 grader österut varje dag, jämfört med den bakomliggande stjärnhimlen. Detta för med sig att månen går upp cirka 50 minuter senare dag för dag. Men detta kan variera under året, eftersom månen inte rör sig med en konstant hastighet och eftersom att månens omloppsbana är vinklad cirka fem grader jämfört med jordens. På norra halvklotet varierar tidsskillnaden mest i mars. Det beror på att vinkeln mellan månens omloppsbana och jordens horisont är som brantast då. I september är vinkeln mindre och tidsskillnaden när månen går upp en dag, jämfört med en annan, blir mindre. Den fas som månen befinner sig i kan också säga oss något om vilken tid månen går upp. Det beror på att månens fas är ett resultat av vinkeln i förhållande till solen. Fullmånen, som inträffar när månen befinner sig 180 grader bort från solen, går upp när solen går ner i väster. När månen befinner sig i första kvarteret, 90 grader bort från solen, kommer den att gå upp över | |