Hur opererar man blödande
•
Svårkontrollerad blödning vid kirurgi- praktiska åtgärder
»The only weapon with which the unconscious patient can immediately retaliate upon the incompetent surgeon is hemorrhage.« William Stewart Halstead, 1912
Öppen kirurgi utan blödning är inte möjlig. I de flesta fall är en blödning inget bekymmer och får inga konsekvenser. Emellertid kan kirurgen hamna i situationer där en blödning av olika skäl blir svår att kontrollera, vilket innebär hög risk för komplikationer inklusive reoperationer och död. En transfusionskrävande blödning är dessutom behäftad med de risker som tillförsel av blod medför. Avsikten med den här artikeln är att sammanfatta ett symposium med titeln »Hjälp det blöder – vad skall man göra?« under kirurgveckan i Gävle 2005. Vi har valt att fokusera på praktiska aspekter efter att först kortfattat ha sammanfattat hemostasmekanismen.
Hemostasmekanismerna
Normal hemostas är ett intrikat samspel mellan faktorer som åstadkommer vasokonstriktion, trombocyta
•
Så här behandlas stroke
På sjukhuset gör läkarna flera undersökningar. Din sjukdomshistoria kartläggs och du eller en närstående får svara på frågor. Läkaren gör en kroppsundersökning och tar blodprov. Ett EKG görs för att utreda om rubbningar i hjärtrytmen eller en hjärtinfarkt kan ligga bakom stroken. Datortomografi av hjärnan visar om det är en propp eller blödning. Ibland gör man kärlröntgen och ultraljudsundersökning av halskärlen för att upptäcka eventuella förträngningar.
Den akuta behandlingen av stroke innebär att upprätthålla livsfunktionerna, det vill säga andning och blodcirkulation.
Läkaren undersöker också vilka funktioner som påverkats.
Vilken behandling i övrigt du får avgörs om det är en blödning eller en propp.
Om du fått en blodpropp
Den vanligaste orsaken till stroke, ca 85 procent av fallen, beror på att en blodpropp täpper till ett av blodkärlen i hjärnan.
En blodpropp kan behandlas med trombolys, ett blodproppslösande läkemedel som löser upp blodpropp
•
Orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför kirurgi hos vuxna
6.3 Tranexamsyra (Cyklokapron, fibrinolyshämmare)
- Tranexamsyra hämmar fibrinolysen. Bäst effekt kan förväntas vid blödning i fibrinolysaktiv vävnad (slemhinnor i mun, svalg, näsa och urogenitalt), vid tillstånd med ökad generell fibrinolys (trauma, ortopedisk-, hjärt- och leverkirurgi), samt hos blödarsjuka.
- Vid stora blödningar skall tranexamsyra ges tidigt; inom 3 timmar från akut insjuknandet. Effekten på blödning är sämre senare i tidsförloppet.
Sammanställningen nedan ger en kort översikt av behandling med tranexamsyra.
Lokal applikation (näsa/munhåla)
Exempelvis i näsan med indränkt sudd av tranexamsyra intravenösa administreringsform.
”Bitsudd” efter tandextraktion och som munsköljning utspädd med lika del koksaltlösning.
Brustablett tranexamsyra 1 g löst i 10–20 ml vatten, upprepade munsköljningar.
Obstetrisk blödning
Vid stor postpartumblödning ges tranexamsyra 2 g långsamt iv (injektio