Hur fungerar hjärnceller
•
Oväntad upptäckt ger ny modell för att studera kopplingar i hjärnan
Samma sorts nervceller kan ha helt olika kopplingsscheman hos råttor och möss, eftersom möss kan sakna så kallade gap junctions – molekylära kanaler som förbinder cellerna med varandra. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften eLife. Den oväntade upptäckten ger forskarna en ny modell för att studera betydelsen av dessa kanalförbindelser i hjärnan.
Hjärnan består av nervceller (neuron) som är kopplade till varandra i nätverk. Eftersom hjärnan arbetar med bearbetning och överföring av information, är det viktigt att förstå hur kopplingarna mellan neuronen fungerar och på vilket sätt de avgör hur cellerna ska samspela. Kunskapen om spelreglerna är nödvändig för att förstå hur den friska och sjuka hjärnan fungerar.
Forskargruppen studerade en grupp neuron i hypothalamus, den del av hjärnan som styr grundläggande överlevnadsfunktioner som aptit, fortplantning och aggressio
•
Så utvecklas hjärnan hos skolbarnet
De flesta av nervcellerna bildas under fostertiden men under barnaåren bildas många nya kopplingar, synapser, mellan olika nervceller. Synapsbildningen mellan nervceller är nödvändig för att vi ska kunna lära oss nya saker eftersom det gör att olika delar av hjärnan kan kommunicera med varandra och nya minnen skapas.
Hjärnan är som mest formbar fram tills vi är fem till sju år gamla och det är under barnaåren som vi har lättast att lära oss nya saker.
En sjuårings hjärna väger nästan lika mycket som den vuxnas. Synapsbildningen börjar plana ut och hjärnan växer inte så mycket mer och det uppstår en jämvikt mellan bildandet och försvinnandet av synapser.
Hjärnans vita substans ökar
Hjärnbarken, eller hjärnans grå substans, är som tjockast hos flickor vid 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommun
•
Den friska hjärnan
Hjärnbarkens nervceller består av en cellkropp med cellkärna och dendriter. Från cellkroppen går en längre utlöpare (axon) till nervtrådarna. Där sitter synapserna som fungerar som kontaktytor mellan nervcellerna.
Mellan synapserna överförs impulser som får oss att reagera, tänka och handla. Impulserna leds blixtsnabbt från nervcell till nervcell och vidare till våra olika muskler. Överföringen regleras av olika signalsubstanser.
Den sjuka hjärnan
Plack
Vid Alzheimers sjukdom bildas små klumpar vid nervtrådarna, sä kallade amyloida plack. Det består främst av beta-amyloid, ett slags protein som även förekommer i en frisk hjärna. Placken uppträder först i hippocampus (hjärnans minnescentrum) och sprider sig efterhand till andra delar av hjärnan.
Fibriller
Den andra typiska hjärnförändringen vid alzheimer är fibriller, även kallade tangles. Det är små trådlikande strukturer som bildas av proteinet tau inuti cellkroppen. Fibrillerna hindrar