Hur sprids körsbär

•

Om frukter och fröspridning

Av Janne Karlsson

Frön är effektiva spridningsenheter

Fröet består av en grodd, näringsvävnad och ett fröskal. Grodden i sin tur innehåller ett rotanlag, ett anlag för skottet alltså växtens ovanjordiska delar och anlag för hjärtblad. Näringsvävnaden kan vara: stärkelse, fett eller proteiner. Hos vissa frön som till exempel ärtor och valnötter finns mycket näring också i hjärtbladen. De färdiga fröna är inneslutna i olika typer av frukter.

Frön kan dels spridas med vind eller vatten, dels genom att djur äter frukter eller får taggiga frön i pälsen. När frön sprids genom att de äts av djur är det ytterligare ett exempel på vilken effektiv evolutionär kraft samarbete är. Inte nog med att djuret får i sig energi och näring, fröet kommer att hamna på en plats där det åtminstone till en början finns gott om fuktighet, näring och värme.

Frön är inneslutna i olika typer av frukter

Efter blomningen omformas pistillen till en mogen frukt och de övriga delarn

•

Körsbär

Körsbär är stenfrukten för vissa arter i plommonsläktet. Dessa arter bildar ingen systematisk grupp. Stenen (kärnan) kan vara 0,5–1 cm stor och ligger inbäddad i bärets röda eller gul-röda fruktkött. Den sprids av fåglar och av människor som uppskattar den aromatiska frukten.

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Man skiljer bland annat mellan sura (se surkörsbär, där klarbär är en sortgrupp^[1]) och söta körsbär (se sötkörsbär, även benämnd fågelbär,^[2] där odlade varianter kan kallas bigarråer^[3]). Man äter körsbär råa, men även som kompott och marmelad, eller i fruktyoghurt och bakverk. Körsbärsäsongen är kort, men körsbär kan konserveras länge genom inkokning eller djupfrysning. Körsbär syltas även och säljs som så kallade cocktailbär, inlagda i sockerlag.

Soppa eller saftkräm på körsbär kan tillagas med kärnorna kvar i frukten ("spottsoppa") och vid tillagning av saft silas kärnorna bort med skalen när de sönderkokta bären pressas. Men fö

•

Frukt- och fröspridning

Spridningen av växternas frukter och frön sker i huvudsak på tre olika sätt.

1. Med hjälp av vinden.

Spridning med vinden sker hos växter med små och lätta frön. Fröna är ofta försedda med hårpenslar (ex. maskros - bilden) eller vingar (ex. barrträden).

2. Med hjälp av fåglar och djur.

Fröätande fåglar har stor betydelse för spridning av många olika växter med köttiga och välsmakande frukter. Frukternas frön passerar genom tarmkanalen utan att ha förstörts, och kan gro om de hamnar i lämplig jordmån(ex. rönnbär, blåbär). Frukter med krokar eller borst fastnar i pälsen hos djur, som på så sätt kan sprida fröna (ex. kardborre).

3. Med hjälp av vatten.

Fröspridning hos växter vid stranden och i vattnet sker med hjälp av vatten(ex. vass, al och näckros).