Hur varmt är stålet

  • Smältpunkt järn
  • Ta bort härdning stål
  • Smältpunkt mässing
  • hur varmt är stålet

    • •

    3.0.1 Energibehov i material

    Hur mycket energi behöver egentligen ”matas in i” ett stålämne för att det skall bli varmt?
    Det beror förstås på hur mycket stål som skall värmas och till vilken temperatur värmningen skall ske.

    I diagrammet (Figur 15) kan man avläsa den ungefärliga energimängd som ett ton järn eller stål innehåller vid olika temperaturer. (Den exakta energimängden beror av stålets sammansättning). ”Hacken” i kurvan beror på att olika omvandlingar äger rum i stålet vid olika temperaturer. Vid cirka 1600°C smälter stålet, och därför ökar energiinnehållet kraftigt med stigande temperatur.

    Kurvan visar till exempel att ett ton stål måste uppta cirka 190 kWh energi för att värmas till 1000°C.

    I en verklig ugn tillförs energi i form av bränsle eller elenergi. I alla ugnar finns det förluster som gör att endast en del av den tillförda energin kommer stålet tillgodo. Förlusterna beror på att varma avgaser lämnar ugnen, att energi går ut geno

    •

    Stål

    För efternamnet Stål/Ståhl och personer som bär detta namn, se Ståhl.

    Stål (latinskt namn: chalybs eller aciarium) är en smidbarlegering huvudsakligen bestående av järn. Traditionella stålsorter har kol som viktigaste legeringsämne. Moderna stålsorter innehåller även många andra ämnen (exempelvis krom, nickel, molybden och vanadin), vilket ger stålet olika egenskaper. Stål med små mängder legeringsämnen utöver kol kallas olegerade stål eller kolstål. Stål som innehåller en högre halt av legeringsämnen utöver kol kallas legerade stål.[1][2] De flesta former av kolstål är magnetiska (se också austenitiskt stål), men den avtar med ökad temperatur för att upphöra vid 769 °C.

    Traditionella ståls kolhalt är högre än 0,4 procent (men lägre än cirka 2 procent[3][4]). Detta gör smidesgodset härdbart,[5] och det kan göras hårdare genom avkylning i vatten eller olja. Järn har antingen lägre eller betydligt högre halt av kol; gjutjärn och tackjärn[3] har

    •

    Genom olika knivhärdningsprocesser kan du med ett stål skapa till exempel ett knivblad med de egenskaper du önskar för just ditt knivblad. Innan du börjar är det viktigt att du tänker igenom vad du ska vill ha för egenskaper för din kniv beroende på vad du ska använda kniven till. Läs gärna vårt inlägg om Kolstål vs Rostfritt stål. När du vet detta köper du ett stål som du tror kan ge dig dessa egenskaper bäst. Utifrån det kan du bestämma vilka av nedanstående knivhärdningsprocesser som ger dig det knivblad du önskar. Rekommendation är att minst utföra härdning och anlöpning.

    Anlöpning

    Vid anlöpning värmer du upp stålet i låg temperatur i ca 2 timmar i syfte att ta bort spänningar och sprödhet samt minska hårdheten och öka segheten. Detta gör du direkt efter att du härdat stålet eller i anslutning till det och utförs gärna två gånger.

    Härdning

    Härdning av stål utförs för att det ska få vissa egenskaper, bättre egenskaper, i syfte att göra knivbladet mer hållbart. Vanligaste härd